Nästan alla människor har idag möjligheten till konstant uppkoppling genom smarphones, plattor eller datorer. De flesta av de här människorna har säkerligen, det här är ett eget antagande, även en profil på något av de sociala nätverken som finns idag.
Det finns mängder med social medier för att marknadsföra företag, organisationer, komuner, privatpersoner med mera. Allt går idag att marknadsföra på sociala medier, även våra åsikter och personligheter. För visst är det lite så på sociala medier? Vi skapar oss en egen personlighet på nätet som vi målar upp som exemplarisk, bra och duktig. Felen lämnar vi liksom utanför de sociala medierna, på nätet mår vi alltid bra. Vi tävlar mot varandra i att ha flest vänner på facebook, flest följare på twitter eller instagram eller flest läsare på en blogg. Allt för att mata våra digitala personligheter så vi kan applicera detta välmående i våra verkliga liv.
Sociala medier möjliggör för oss att välja själva vilka människor vi vill ha kontakt med och inte, dessutom hur vi vill bli uppfattade av dessa människor. Genom chattfunktionen på Facebook, som visserligen nu har utvecklats till att visa något sorts läskvitto, så kan vi enkelt undvika pinsamma tystnader eller strunta i att svara på något vi känner är pressande genom att helt enkelt bara undvika det. Det som är jobbigt tar vi bort eller ignorerar vi så vi inte ser det. I den sociala mediabublan är livet bara bra. Men skulle vi applicera samma diskussion på verkligheten över en fika så skulle det hela upplevas lite konstigt om vi bemötte en jobbig situation genom att ignorera den och stirra ut i luften och vänta på att "det ska gå över".
Samtidigt som sociala medier garanterat, återigen ett eget antagande, öppnat många dörrar för människor som i det verkliga livet kan upplevas som tysta och blyga och som kanske inte tar så stor plats. Vi skapar som ovan nämnt våra digitala personligheter som vi kan forma lite som vi vill.
Men vad händer när vår digitala personlighet påverkar vår verkliga? Om den påverkar? Har de sociala medierna begränsat eller gynnat vårat sociala liv i verkligheten? Och lyckas vi hålla samma glada, positiva och felfria standard när vi möts på riktigt?
Nu kommer jag alltså att gå vidare till att Instagramma om Twitter. Jag vet inte riktigt hur jag har tänkt mig att det ska gå till. Så alla tips välkomnas varmt :)
Jag valde att kommentera WERASJ's inlägg om Twitter. Min kommentar lyder som följer:
En mycket intressant text du har tagit fram, jag är själv en flitig användare av twitter (har snart skrivit 10.000 tweets, vilket är helt sjukt när man tänker på det). Nu vet jag att ditt inlägg bara är en introduktion, så det här är kanske snarare ett tips på något du eventuellt kan tänkas titta på i framtida inlägg.
Det är det här med hashtags på twitter. Hashtags har fullkomligt exploderat på senare tid och används nu mer även utav exempelvis Instagram. Men just i twitters fall så är det mer utmärkande eftersom de har något som heter "Trender" där de listar de senaste hashtagsen som har just, trendat, det vill säga används mest på kort tid.
Många gånger kan man nås av världsnyheter eller diskutera samhällsfrågor enbart genom att följa en hashtag, något som är väldigt specifikt för twitter. Vilket gör att jag personligen tycker att det är en ganska central del i "förklarandet kring twitter".
Så det kanske är något att tänka på för framtida inlägg. Du kan hitta lite information i den här artikeln som handlar om just det, den heter Analyzing the dynamic evolution of hashtags on twitter: a language-based approach och finns att hitta här -> https://www.aclweb.org/anthology-new/W/W11/W11-07.pdf#page=68
När man väljer en bild på instagram får man automatisk anpassa storleken till en kvadrat (se tidigare inlägg).
Efter att man har anpassat storleken får man möjligheten att lägga på redan installerade filter om man vill. (Se tidiare inlägg).
Efter man har valt filter finns det möjlighet att skriva en text om sin bild, det är även här man skriver sina egna hashtags (#) eller taggar andra användare (@). Man väljer även om bilden ska delas enbart på Instagramflödet eller på andra sociala medier. (Se tidigare inlägg).
När bilden är uppladdad hamnar den i flödet på Instagram, både för användaren och i flödet för de användare som valt att följa mig (i det här fallet).
Användaren tar ett foto med sin mobiltelefon, antingen genom applikationen eller med kamerafunktionen på sin mobiltelefon. Användaren kan sedan redigera bilden i applikationen genom att antingen lägga på olika redan installerade filter, ändra fokus med flera funktioner. När bilden har publicerats hamnar den i ett flöde med möjlighet för andra användare att kommentera eller gilla. Användaren kan även välja att tagga både andra användare som är med på bilden eller platsen där bilden är tagen. När en användare blir taggad i en bild används ett Snabel-A (@) framför användarens namn, ex @iiickaaa. Det är även möjlighet att skriva en förklarande text till bilden innan den publiceras (Weman & Molin, 2012).
Instagram erbjuder användare att följa varandra och bilderna listas då i ett flöde i instagramapplikationen. Det finns även möjlighet att dela bilder på facebook, twitter, Flickr och Tumblr (Hochman & Schwartz, 2012). För att kunna använda Instagram krävs det att användaren skapat ett användarkonto med en e-postadress och ett lösenord, användaren får även välja ett unikt användarnamn som i efterhand även går att ändra så länge det fortfarande är unikt(Weman & Molin, 2012).
Användaren har möjlighet att välja om profilen ska vara offentlig eller privat. När profilen är offentligt har vem som helst möjlighet att se vilka bilder som läggs upp medan om profilen är privat så måste man följa användaren och denne måste godkänna att bli följd. Det finns även möjlighet att följa instagramanvändare via dator via http://instagram.com/ men funktionen att ladda upp bilder finns enbart via mobiltelefon och applikation (Weman & Molin, 2012).
Instagram använder sig utav hashtags (#) för att hjälpa användarna att dels hitta andra bilder med samma taggar men också för att användare skulle hitta varandra. Användarna uppmuntras även att skapa och använda både relevanta och orelevanta taggar för att få bilderna att sticka ut och skapa trender [1].
[Elektroniskt] - Weman, S,J. & Molin, E. 2012. Att dela med sig av sin vardag – en studie om fotoapplikationen Instagram. Södertörns Högskola. Stockholm.
[Elektroniskt] - Hochman, N & Schwartz, R. 2012.Visualizing Instagram – Tracing Cultural Cisual Rhytms. AAAI.
Instagram skapades av Kevin Systrom och Mike Krieger [1]. Instagram släpptes 2010 som en fotoapplikation till Andorid och iPhone (Weman & Molin, 2012). 2011 hade de ca 15 miljoner användarna delat nästan 400 miljoner bilder med vänner, bekanta och fullständiga främlingar (Hochman & Schwartz, 2012).2012 hade instagram ökat till ca 100 miljoner användare [1] Instagram begränsar sina foton till kvadrater likt polaroidbilder vilket är utmärkande för tjänsten. Den 2 April 2012 släpptes Instagram till android efter att tidigare bara ha funnits till iPhone, applikationen laddades då ner över en miljon gånger på en och samma dag. Den 12 April samma år köptes även Instagram upp av Facebook för närmare en miljard dollar [1].
Den 17:e December 2012 valde Instagram att uppdatera sina användarvillkor. Något som fick många användare att reagera då de nya villkoren gjorde att Instagram själva rätten att sälja bilder vidare till tredje part utan någon som helst kompensation till användaren som tagit bilden. Något som gjorde att Instagram tappade en stor del av sin användarvänlighet och många användare valde att lämna Instagram för liknande fotodelningstjänster.Pågrund av missbruk av användare och dess bilder på Instagram började 2013 Instagram be om Foto-ID för att stärka vissa identiteter och verifiera användare.
I dagsläget har Instagram inga planer på att erbjuda stöd för varken Windowstelefoner eller BlackBerry OS7 [1].
[Elektroniskt] - Weman, S,J. & Molin, E. 2012. Att dela med sig av sin vardag – en studie om fotoapplikationen Instagram. Södertörns Högskola. Stockholm.
[Elektroniskt] - Hochman, N & Schwartz, R. 2012.Visualizing Instagram – Tracing Cultural Cisual Rhytms. AAAI.
