ericagrimberg

Webb 2.0 - Moment 2: Social Networking

Kategori: Allmänt

Nästan alla människor har idag möjligheten till konstant uppkoppling genom smarphones, plattor eller datorer. De flesta av de här människorna har säkerligen, det här är ett eget antagande, även en profil på något av de sociala nätverken som finns idag.

Det finns mängder med social medier för att marknadsföra företag, organisationer, komuner, privatpersoner med mera. Allt går idag att marknadsföra på sociala medier, även våra åsikter och personligheter. För visst är det lite så på sociala medier? Vi skapar oss en egen personlighet på nätet som vi målar upp som exemplarisk, bra och duktig. Felen lämnar vi liksom utanför de sociala medierna, på nätet mår vi alltid bra. Vi tävlar mot varandra i att ha flest vänner på facebook, flest följare på twitter eller instagram eller flest läsare på en blogg. Allt för att mata våra digitala personligheter så vi kan applicera detta välmående i våra verkliga liv. 

Sociala medier möjliggör för oss att välja själva vilka människor vi vill ha kontakt med och inte, dessutom hur vi vill bli uppfattade av dessa människor. Genom chattfunktionen på Facebook, som visserligen nu har utvecklats till att visa något sorts läskvitto, så kan vi enkelt undvika pinsamma tystnader eller strunta i att svara på något vi känner är pressande genom att helt enkelt bara undvika det. Det som är jobbigt tar vi bort eller ignorerar vi så vi inte ser det. I den sociala mediabublan är livet bara bra. Men skulle vi applicera samma diskussion på verkligheten över en fika så skulle det hela upplevas lite konstigt om vi bemötte en jobbig situation genom att ignorera den och stirra ut i luften och vänta på att "det ska gå över". 

Samtidigt som sociala medier garanterat, återigen ett eget antagande, öppnat många dörrar för människor som i det verkliga livet kan upplevas som tysta och blyga och som kanske inte tar så stor plats. Vi skapar som ovan nämnt våra digitala personligheter som vi kan forma lite som vi vill.

Men vad händer när vår digitala personlighet påverkar vår verkliga? Om den påverkar? Har de sociala medierna begränsat eller gynnat vårat sociala liv i verkligheten? Och lyckas vi hålla samma glada, positiva och felfria standard när vi möts på riktigt?

 

Moving on.. - Digitala Distributionskanaler

Kategori: Allmänt

Nu kommer jag alltså att gå vidare till att Instagramma om Twitter. Jag vet inte riktigt hur jag har tänkt mig att det ska gå till. Så alla tips välkomnas varmt :) 
 
På återseende. 
//Erica

Kommentar till inlägg. - Digitala Distributionsformer

Kategori: Allmänt

Jag valde att kommentera WERASJ's inlägg om Twitter. Min kommentar lyder som följer: 
 

En mycket intressant text du har tagit fram, jag är själv en flitig användare av twitter (har snart skrivit 10.000 tweets, vilket är helt sjukt när man tänker på det). Nu vet jag att ditt inlägg bara är en introduktion, så det här är kanske snarare ett tips på något du eventuellt kan tänkas titta på i framtida inlägg.

Det är det här med hashtags på twitter. Hashtags har fullkomligt exploderat på senare tid och används nu mer även utav exempelvis Instagram. Men just i twitters fall så är det mer utmärkande eftersom de har något som heter "Trender" där de listar de senaste hashtagsen som har just, trendat, det vill säga används mest på kort tid.

Många gånger kan man nås av världsnyheter eller diskutera samhällsfrågor enbart genom att följa en hashtag, något som är väldigt specifikt för twitter. Vilket gör att jag personligen tycker att det är en ganska central del i "förklarandet kring twitter".

Så det kanske är något att tänka på för framtida inlägg. Du kan hitta lite information i den här artikeln som handlar om just det, den heter Analyzing the dynamic evolution of hashtags on twitter: a language-based approach och finns att hitta här ->
https://www.aclweb.org/anthology-new/W/W11/W11-07.pdf#page=68

Trevlig helg :)

//Erica Grimberg
http:// ericagrimberg.blogg.se
Digitala Distributionsformer

OM INSTAGRAM Inlägg 1:3 - Digitala Distributionsformer

Kategori: Allmänt

BILDER OCH FUNKTIONER FRÅN INSTAGRAM.

 

När man väljer en bild på instagram får man automatisk anpassa storleken till en kvadrat (se tidigare inlägg). 

 
Efter att man har anpassat storleken får man möjligheten att lägga på redan installerade filter om man vill. (Se tidiare inlägg). 

Efter man har valt filter finns det möjlighet att skriva en text om sin bild, det är även här man skriver sina egna hashtags (#) eller taggar andra användare (@). Man väljer även om bilden ska delas enbart på Instagramflödet eller på andra sociala medier. (Se tidigare inlägg). 

 
När bilden är uppladdad hamnar den i flödet på Instagram, både för användaren och i flödet för de användare som valt att följa mig (i det här fallet). 
 

 

 Instagramprofilen via applikationen

Instagram (profil) via webbläsare på dator på http://instagram.com/iiickaaa

 
Instagramflödet via webbläsare. 
 

 

OM INSTAGRAM Inlägg 1:2 - Digitala Distributionsformer

Kategori: Allmänt

HUR FUNGERAR INSTAGRAM?

Användaren tar ett foto med sin mobiltelefon, antingen genom applikationen eller med kamerafunktionen på sin mobiltelefon. Användaren kan sedan redigera bilden i applikationen genom att antingen lägga på olika redan installerade filter, ändra fokus med flera funktioner. När bilden har publicerats hamnar den i ett flöde med möjlighet för andra användare att kommentera eller gilla. Användaren kan även välja att tagga både andra användare som är med på bilden eller platsen där bilden är tagen. När en användare blir taggad i en bild används ett Snabel-A (@) framför användarens namn, ex @iiickaaa. Det är även möjlighet att skriva en förklarande text till bilden innan den publiceras (Weman & Molin, 2012).

Instagram erbjuder användare att följa varandra och bilderna listas då i ett flöde i instagramapplikationen. Det finns även möjlighet att dela bilder på facebook, twitter, Flickr och Tumblr (Hochman & Schwartz, 2012). För att kunna använda Instagram krävs det att användaren skapat ett användarkonto med en e-postadress och ett lösenord, användaren får även välja ett unikt användarnamn som i efterhand även går att ändra så länge det fortfarande är unikt(Weman & Molin, 2012).

Användaren har möjlighet att välja om profilen ska vara offentlig eller privat. När profilen är offentligt har vem som helst möjlighet att se vilka bilder som läggs upp medan om profilen är privat så måste man följa användaren och denne måste godkänna att bli följd. Det finns även möjlighet att följa instagramanvändare via dator via http://instagram.com/ men funktionen att ladda upp bilder finns enbart via mobiltelefon och applikation (Weman & Molin, 2012).  

Instagram använder sig utav hashtags (#) för att hjälpa användarna att dels hitta andra bilder med samma taggar men också för att användare skulle hitta varandra. Användarna uppmuntras även att skapa och använda både relevanta och orelevanta taggar för att få bilderna att sticka ut och skapa trender [1].

[Elektroniskt] - Weman, S,J. & Molin, E. 2012. Att dela med sig av sin vardag – en studie om fotoapplikationen Instagram. Södertörns Högskola. Stockholm.

[Elektroniskt] - Hochman, N & Schwartz, R. 2012.Visualizing Instagram – Tracing Cultural Cisual Rhytms. AAAI. 

[1] - http://en.wikipedia.org/wiki/Instagram

OM INSTAGRAM Inlägg 1:1 - Digitala Distributionsformer

Kategori: Allmänt

VAD ÄR INSTAGRAM?

Instagram skapades av Kevin Systrom och Mike Krieger [1]. Instagram släpptes 2010 som en fotoapplikation till Andorid och iPhone (Weman & Molin, 2012). 2011 hade de ca 15 miljoner användarna delat nästan 400 miljoner bilder med vänner, bekanta och fullständiga främlingar (Hochman & Schwartz, 2012).2012 hade instagram ökat till ca 100 miljoner användare [1] Instagram begränsar sina foton till kvadrater likt polaroidbilder vilket är utmärkande för tjänsten. Den 2 April 2012 släpptes Instagram till android efter att tidigare bara ha funnits till iPhone, applikationen laddades då ner över en miljon gånger på en och samma dag. Den 12 April samma år köptes även Instagram upp av Facebook för närmare en miljard dollar [1].

Den 17:e December 2012 valde Instagram att uppdatera sina användarvillkor. Något som fick många användare att reagera då de nya villkoren gjorde att Instagram själva rätten att sälja bilder vidare till tredje part utan någon som helst kompensation till användaren som tagit bilden. Något som gjorde att Instagram tappade en stor del av sin användarvänlighet och många användare valde att lämna Instagram för liknande fotodelningstjänster.Pågrund av missbruk av användare och dess bilder på Instagram började 2013 Instagram be om Foto-ID för att stärka vissa identiteter och verifiera användare.

I dagsläget har Instagram inga planer på att erbjuda stöd för varken Windowstelefoner eller BlackBerry OS7 [1].

 

[Elektroniskt] - Weman, S,J. & Molin, E. 2012. Att dela med sig av sin vardag – en studie om fotoapplikationen Instagram. Södertörns Högskola. Stockholm.

[Elektroniskt] - Hochman, N & Schwartz, R. 2012.Visualizing Instagram – Tracing Cultural Cisual Rhytms. AAAI. 

[1] - http://en.wikipedia.org/wiki/Instagram

Curation - Digitala Distributionsformer

Kategori: Allmänt

Nu dök det upp något helt nytt, curation. Jag hade innan jag läste om det på kursbloggen ingen aning om vad det här var för något, så det är både nytt och spännande. 
 
Efter lite efterforskande valde jag att använda mig av Scoop.it. Jag är inte alls bekant med verktyget sedan tidigare så ursäktar mig redan nu för både dubbelposter och annat som kan knasa till det. Men hoppas ni har överseende. Vill ni kolla läget hittar ni mig här -> http://www.scoop.it/t/ickz-digitala.
 
På återseende. 
E.

Val av blogg - Digitala distributionsformer

Kategori: Allmänt

På kursbloggen kan man läsa "Välj gärna ett bloggverktyg som du inte redan har erfarenhet av för att utmana dig själv och öka dina kunskaper." vilket i mitt fall blir väldigt knepigt. Jag har bloggat i många många år och har testat på alla möjliga plattformar och verktyg, till och med att blogga enbart från mobiltelefon. 
 
Så varför blev det blogg.se i mitt fall? I grund och botten tycker jag att de flesta bloggar bygger på samma princip. Verktygen man erbjuds är oftast de samma och grundideén är att man ska kunna publicera sina inlägg. Jag har sedan tidigare en privat blogg där jag använder wordpress men som jag inte vill använda till skolrelaterade ändamål.
 
Den här bloggen använder jag sedan tidigare i en distanskurs om webb 2.0 och kurserna innehåller liknande element vilket underlättar för mig. Dessutom blir det rörigt med att hålla koll och både underhålla och driva tre olika bloggar parallellt. 
 
Blogg.se fungerar smidigt för mig eftersom det dels kommer upp som första träff när man gör en googlesökning och jag tycker att det erbjuder det en blogg behöver. Andra bloggar kan i princip förstöra flödet genom att överdriva så mycket med reklam att det nästan blir oläsligt (därav köpte jag min egen domän och börjae blogga privat på den). Nog för att jag använt mig av blogg.se tidigare men jag har ändå inte utforskat alla funktioner och möjligheter vilket jag kanske får en chans till att göra nu. 
 
Hoppas ni får en trevlig läsning framöver. 
På återseende. 
E. 

Lärkontrakt - Digitala distributionsformer

Kategori: Allmänt

Personligt mål
Mitt mål med kursen är att få en djupare förståelse för de tjänster/verktyg jag har tänkt att använda. Jag är tidigare en användare av samtliga tjänster och vill därför skapa mig en kunskapsbas om samtliga eftersom jag har som framtid att jobba med sociala medier och dess funktioner.

Jag kommer att använda den här bloggen parallallet för två för de två distanskurser jag för tillfället läser under våren 2013. Båda kursena har, som ni skäkerligen kan se, samma grund vilket gör det smidigt för mig att samla allt på samma ställe. 
 
Mina tjänster
Blogg -> Instagram (via mobil, så gott som) -> Twitter
 
Jag kommer alltså att blogga om Instragram för att sedan instagramma om twitter och slutligen att twittra om bloggar
 
Kurslitteratur
 
Blogg: 

[Elektronisk] - Hewitt, Hugh (2005). Blog : understanding the information reformation that's changing
your world. Nashville, Tenn.: T. Nelson Publishers.

[Elektronisk] - Hill, Brad (2006). Blogging for dummies. Indianapolis, Ind: Wiley

 
Instagram: Har ännu inte funnit relevant kurslitteratur kring detta än men fortsätter sökandet. 
[Elektronisk] - 

[Elektronisk] - Weman, S,J. & Molin, E. 2012. Att dela med sig av sin vardag – en studie om fotoapplikationen Instagram. Södertörns Högskola. Stockholm. 

[Elektronisk] - Hochman, N & Schwartz, R. 2012.Visualizing Instagram – Tracing Cultural Cisual Rhytms. AAAI. 

[
Elektronisk] - http://en.wikipedia.org/wiki/Instagram
 
Twitter: 
Qualman, E. (2013) Socialnomics - how social media transforms the way we live and do business. John Wiley & Sons, Inc. Hoboken, New Jersey.
 
Essä
I min essä kommer jag att skriva om hur de sociala medierna bidrar till digital word of mouth. Hur informationsspridning på internet kan påverkas av att vi på internet (oftast) kan säga och tycka vad vi vill om i princip allt. Hur påverkar detta exempelvis företag? Positivt? Negativt?
 
Vetenskapliga artiklar

Hu, N. Pavlou, P. Zhang, J. (2006) Can online reviews reyeal a product's true quality?: emperical findings and analytical modeling of Online word-of-mouth communication. ACM. 
[Elektronisk]: http://delivery.acm.org/10.1145/1140000/1134743/p324-hu.pdf?ip=194.47.12.72&acc=ACTIVE%20SERVICE&key=C2716FEBFA981EF185D19322E27B554C2891EF452DFB3B2D&CFID=311479815&CFTOKEN=34373585&__acm__=1365679596_6d67b1237eb3e3500e0a7afdd0def4bb
Hämtad: 2013-04-11

Jansen, B.J. Zhang, M. Sobel, S. Chowdury, A. (2009). Twitter Power: Tweets as Electronic word of mouth. ASIS&T.
[Elektronisk]: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/asi.21149/pdf
Hämtat: 2013-04-11 

Listan kommer att fyllas på allt eftersom. 
 

Webb 2.0 - Moment 1: Dåtid, Nutid, Framtid.

Kategori: Allmänt


Här kommer ett inlägg som är en del av kursen Webb 2.0 i Teori och Praktik - Wikis, bloggar och Social mjukvara som är en distanskurs jag läser från Örebro Universitet.                                                               

Moment 1:

Webb 2.0 - Dåtid, Nutid, Framtid.

Webb 2.0 Dåtid

Jag finner det svårt att prata om Webb 2.0’s “dåtid” eftersom det fortfarande känns som något nytt för en annan. Jag precis som många satt dock också med en statisk hemsida där jag genom knakiga HTML –kunskaper skapade någon personlig hemsida där jag på fyra rader förklarade vem jag var, and that was it. Tänker man idag på vad Facebook, Twitter, LinkedIn, Flickr med flera har att erbjuda känns den där personliga hemsidan som stenåldern. Så visst känner jag till evolutionen av webb 1.0 till webb 2.0. Men vad är webb 2.0?

  “Web 2.0 is a series of best practice oriented to assist people create dynamic websites, which allow them to easily connect with various communication, services, social and web tools.  That is the foundation of what web 2.0 is. (Mann, 2006)”

Enligt Giger (2006) myntades begreppet web 2.0 under 2004 vid en brainstormingkonferens mellan O’Reilly och MediaLive International. Idén grundades genom en diskussion om hur IT-bubblan var en vändpunkt för webben under 2001. En sökning på ”Web 2.0” under 2006 gav inte mindre än 33.500.000 träffar på svenska, danska, norska och engelska. Ledordet för Webb 2.0 är deltagande mellan individer över hela världen på flertalet olika sätt. Som Giger (2006) förklarar är deltagandet själen av internet. Första gången taggen ”Web 2.0” användes var på webbplatsen Delicious under 2004, under 2005 fanns det sedan över 7000 unika taggar i samband med begreppet ”Web 2.0”.

Webb 2.0 Nutid

När jag reflekterar över webb 2.0 idag tänker jag på de UCC plattformar som OECD (2007) talar om, bland annat Bloggar, Wikis, Sociala nätverk, Virtuella världar med flera. Det är dagens internet för mig. Internet är en plats där vi lever våra parallella liv (Giger, 2006) och det har därför behövts anpassas ut efter det. Själva internet har inte förändrats utan det är funktionerna och möjligheterna som har förnyats. En hemsida är fortfarande en hemsida, det är det användargenererade innehållet och möjligheten till deltagande och delande som har förändrats. Användare kan själva genom att bidra med bilder, text, videofilmer, kommentarer med mera bidra till en dynamisk webbplats. Som tidigare nämnt av såväl Giger (2006) med flera grundar sig webb 2.0 och det dynamiska innehållet i användarnas deltagande.

Explosionen av bloggar där användare delar med sig av personlig information tror jag inte har nått sin kulmen än. Att det ens är möjligt i dagens läge att försörja sig på att dagligen uppdatera en offentlig blogg om sitt liv, där människor sedan dessutom har möjligheten att kommentera den information som delgivits i inlägget talar bara för evolutionen och utvecklingen av webb 2.0.

Nya begrepp som folksonomy eller det svenska uttrycket folksonomisystem har skapats för att vi ska hänga med i den utveckling webben genomgår just nu. Begreppet myntades av Thomas Vander Wal och enligt Giger (2006) är folksonomy en sammansättning av orden ”folk” och ”taxonomi” och betyder i praktiken människors egna sätt att klassificera genom taggar. En tagg är ett beskrivande ord för ett objekt, exempelvis en bild, en bok eller en text. Taggarna gör i sin tur att kategorisering underlättar exempelvis framtida sökningar och uppdelningar. Webbplatser som idag använder sig av folksonomisystemet är bland annat flickr och tumblr, båda två är webbplatser för delning av foton [http://sv.wikipedia.org/wiki/Folksonomi].

Webb 2.0 Framtid

Som jag ser det har webb 2.0 skapat fler möjligheter än hinder. Människor har en förmåga att konversera och dela med sig och webb 2.0 ger oss på ett smidigt sätt denna möjlighet. För att ta ett exempel så har Wikipedia skapat stora möjligheter för alla människor att nå samma information (Giger 2006). Som akademiker har jag dessutom haft väldigt stor användning av Wikipedia även om man hela tiden får rådet att vara källkritisk till användargenererat innehåll. Nu är det inte bara på Wikipedia användare väljer att dela med sig av information utan många sökningar från Google leder även till bloggar, forum med mera.

Som OECD (2007) nämner är en utveckling av webb 2.0 Social Networking Sites. Just sociala nätverk tror jag kommer vara av betydande roll för framtidens webbanvändande. Som informatikstudent har jag erfarenhet av hur viktigt facebook och dess gruppfunktion är. Möjligheten för mig och mina kurskamrater att dela såväl information om tider, deadlines och artiklar har underlättar studierna väldigt mycket. Givetvis skulle denna interaktion vara möjlig genom Webb 1.0’s e-postkommunikation. Men att enkelt kunna interagera med flera användare samtidigt när informationen är relevant för samtliga har skapat stora fördelar.

Webb 1.0 är hur information presenteras av Användare A för Användare B och informationen förblir oförändrad. Medan Webb 2.0 är hur Användare A presenterar information på en webbplats för Användare B, men Användare B kan även ändra eller kommentera innehållet, så kan även Användare C och D. Ta exemplet som både Giger (2006) och Allen (2010) tar upp med skillnaden på Wikipedia och Britannica Online.

En annan nutid/framtid jag ser med det dynamiska användargenererade innehållet är hur företag har tagit sig ut på sociala medier. Då jag själv har ambitionen om att jobba som social media manager för företag är jag mycket tacksam för denna utveckling. Visst har man sett katastrofexempel på hur företag hanterar användargenererat innehåll på sociala medier, nu senast H&M och 21 åriga Julia [http://www.svt.se/ug/hotades-att-stenas-och-valdtas]. Vilket också är ett tecken på hur ”nytt” webb 2.0 är men vilka möjligheter det skapar så länge det finns kunskap om hur man hanterar det på rätt sätt. Det finns många företag som använder sig av sociala medier på helt rätt sätt och som säkerligen har fått en större kundnytta av det, något som inte hade varit möjligt med webb 1.0. Därför är det tacksamt med kurser som denna där en annan som drömmer om att få jobba med detta får lite mer kött på benen inför framtiden.