Webb 2.0 Dåtid

Jag finner det svårt att prata om Webb 2.0’s “dåtid” eftersom det fortfarande känns som något nytt för en annan. Jag precis som många satt dock också med en statisk hemsida där jag genom knakiga HTML –kunskaper skapade någon personlig hemsida där jag på fyra rader förklarade vem jag var, and that was it. Tänker man idag på vad Facebook, Twitter, LinkedIn, Flickr med flera har att erbjuda känns den där personliga hemsidan som stenåldern. Så visst känner jag till evolutionen av webb 1.0 till webb 2.0. Men vad är webb 2.0?

  “Web 2.0 is a series of best practice oriented to assist people create dynamic websites, which allow them to easily connect with various communication, services, social and web tools.  That is the foundation of what web 2.0 is. (Mann, 2006)”

Enligt Giger (2006) myntades begreppet web 2.0 under 2004 vid en brainstormingkonferens mellan O’Reilly och MediaLive International. Idén grundades genom en diskussion om hur IT-bubblan var en vändpunkt för webben under 2001. En sökning på ”Web 2.0” under 2006 gav inte mindre än 33.500.000 träffar på svenska, danska, norska och engelska. Ledordet för Webb 2.0 är deltagande mellan individer över hela världen på flertalet olika sätt. Som Giger (2006) förklarar är deltagandet själen av internet. Första gången taggen ”Web 2.0” användes var på webbplatsen Delicious under 2004, under 2005 fanns det sedan över 7000 unika taggar i samband med begreppet ”Web 2.0”.

Webb 2.0 Nutid

När jag reflekterar över webb 2.0 idag tänker jag på de UCC plattformar som OECD (2007) talar om, bland annat Bloggar, Wikis, Sociala nätverk, Virtuella världar med flera. Det är dagens internet för mig. Internet är en plats där vi lever våra parallella liv (Giger, 2006) och det har därför behövts anpassas ut efter det. Själva internet har inte förändrats utan det är funktionerna och möjligheterna som har förnyats. En hemsida är fortfarande en hemsida, det är det användargenererade innehållet och möjligheten till deltagande och delande som har förändrats. Användare kan själva genom att bidra med bilder, text, videofilmer, kommentarer med mera bidra till en dynamisk webbplats. Som tidigare nämnt av såväl Giger (2006) med flera grundar sig webb 2.0 och det dynamiska innehållet i användarnas deltagande.

Explosionen av bloggar där användare delar med sig av personlig information tror jag inte har nått sin kulmen än. Att det ens är möjligt i dagens läge att försörja sig på att dagligen uppdatera en offentlig blogg om sitt liv, där människor sedan dessutom har möjligheten att kommentera den information som delgivits i inlägget talar bara för evolutionen och utvecklingen av webb 2.0.

Nya begrepp som folksonomy eller det svenska uttrycket folksonomisystem har skapats för att vi ska hänga med i den utveckling webben genomgår just nu. Begreppet myntades av Thomas Vander Wal och enligt Giger (2006) är folksonomy en sammansättning av orden ”folk” och ”taxonomi” och betyder i praktiken människors egna sätt att klassificera genom taggar. En tagg är ett beskrivande ord för ett objekt, exempelvis en bild, en bok eller en text. Taggarna gör i sin tur att kategorisering underlättar exempelvis framtida sökningar och uppdelningar. Webbplatser som idag använder sig av folksonomisystemet är bland annat flickr och tumblr, båda två är webbplatser för delning av foton [http://sv.wikipedia.org/wiki/Folksonomi].

Webb 2.0 Framtid

Som jag ser det har webb 2.0 skapat fler möjligheter än hinder. Människor har en förmåga att konversera och dela med sig och webb 2.0 ger oss på ett smidigt sätt denna möjlighet. För att ta ett exempel så har Wikipedia skapat stora möjligheter för alla människor att nå samma information (Giger 2006). Som akademiker har jag dessutom haft väldigt stor användning av Wikipedia även om man hela tiden får rådet att vara källkritisk till användargenererat innehåll. Nu är det inte bara på Wikipedia användare väljer att dela med sig av information utan många sökningar från Google leder även till bloggar, forum med mera.

Som OECD (2007) nämner är en utveckling av webb 2.0 Social Networking Sites. Just sociala nätverk tror jag kommer vara av betydande roll för framtidens webbanvändande. Som informatikstudent har jag erfarenhet av hur viktigt facebook och dess gruppfunktion är. Möjligheten för mig och mina kurskamrater att dela såväl information om tider, deadlines och artiklar har underlättar studierna väldigt mycket. Givetvis skulle denna interaktion vara möjlig genom Webb 1.0’s e-postkommunikation. Men att enkelt kunna interagera med flera användare samtidigt när informationen är relevant för samtliga har skapat stora fördelar.

Webb 1.0 är hur information presenteras av Användare A för Användare B och informationen förblir oförändrad. Medan Webb 2.0 är hur Användare A presenterar information på en webbplats för Användare B, men Användare B kan även ändra eller kommentera innehållet, så kan även Användare C och D. Ta exemplet som både Giger (2006) och Allen (2010) tar upp med skillnaden på Wikipedia och Britannica Online.

En annan nutid/framtid jag ser med det dynamiska användargenererade innehållet är hur företag har tagit sig ut på sociala medier. Då jag själv har ambitionen om att jobba som social media manager för företag är jag mycket tacksam för denna utveckling. Visst har man sett katastrofexempel på hur företag hanterar användargenererat innehåll på sociala medier, nu senast H&M och 21 åriga Julia [http://www.svt.se/ug/hotades-att-stenas-och-valdtas]. Vilket också är ett tecken på hur ”nytt” webb 2.0 är men vilka möjligheter det skapar så länge det finns kunskap om hur man hanterar det på rätt sätt. Det finns många företag som använder sig av sociala medier på helt rätt sätt och som säkerligen har fått en större kundnytta av det, något som inte hade varit möjligt med webb 1.0. Därför är det tacksamt med kurser som denna där en annan som drömmer om att få jobba med detta får lite mer kött på benen inför framtiden.